Ordsken

Ordsken.
Dansar, målar, sjunger med ord. Vackra och vemodiga ord.
Mina och andras ord. Ord i full frihet.

Ordsken började som ett konto på Twitter. Eftersom Twitter-inlägg försvinner in i flödet efter ett tag, och en del av mina inlägg är tänkta som sviter, vill jag spara dem. Kanske vill någon få en chans att läsa orden sammanhängande, utan att brytas av andras ord. Kanske vill någon läsa ord som skrivits för flera år sedan.
Därför har Ordsken en blogg, där jag samlar tweets efter hand, daterade efter när de skrevs, inte när jag satt och skrev in dem här.

Vem är Ordsken? Vad är Ordsken?
Det är ointressant vem jag är. Ordsken är mitt alibi för det fria skrivandet. Det som slipper tolkningar utifrån vem jag är, vad jag har levt, vad jag gör eller vad som sker i mitt liv. Fritt från biografiska detaljer. Det är ord som föds ur det som varit, det som är och det som kommer; från det jag upplever, läser och känner; från sång och saga, legend och sanning, dans och musik; från människor jag mött och möter. Drömmar, böner, ett arv. Ord som lever sitt eget liv, som föds i stunden och inte i långa tankevindlingar och sökande efter det perfekta ordet.

Som Ordsken får orden dansa i frihet, röra sig som de faller. Här får orden lysa med sitt eget sken.