Ordsken

Jag tvättade kläderna, hängde sänglinnet till tork i solen.
Ändå sitter din doft i kudden.
Ändå finns dina smekningar kvar i klänningen.

En sommar drog förbi och inget blir någonsin som förr.

Nu öppnar jag fönstren och städar ur sommarrummet.
Jag gör höst och stänger ett av hjärtats rum.
Det som är ditt.
Där lever sommaren kvar.

I månens sken singlar löven stilla ned och tänder eldar i gräset.
Det är dags att vända blad.

Du finner mig i det mjuka gräset i en glänta dit inga stigar längre når.
En grön juvel i skogen, en plats som tiden lämnat.
Den är vår.