Ibland byter jag plats på våra kuddar för att ha din doft ännu närmare. Du säger inget, men ler när du känner doften av mig i kudden.
Om nätterna somnade vi vända mot varandra, ansikte mot ansikte.
Dina ögon var det sista jag såg när vi släckte.
Jag ser dem ännu.
Vi pratade, viskande i mörkret, som om vi inte ville störa det, långt in på småtimmarna.
Vi pratade oss till sömns. Älskade och pratade.
Du somnade oftast före mig. Dina andetag följde mig in i sömnen, trygga i stillheten.
Våra hjärtslag slog drömmens rytm.
Så somnade vi.
Runt oss viskade huset och träden minnen från tider före oss,
medan våra drömmar slingrade sig upp mot himlen.
I sömnen dansade vi nattens dans. Den vi bara kunde se spåren av.
Du vände dig bort, jag sökte mig till din värme.
Jag vände mig bort och vaknade med din hand på min arm, i mitt hår,
som ville du hålla mig kvar.
Natten betraktade oss varmt.
Ordsken 