Vad vore jag utan dina andetag?
Jag andas orden jag inte vågar säga när du hör.
Varma ord.
Kanske hör du mig i drömmen.
Ljushjärtad. Lyckoletande. Levande.
Lustfyllt, lekfullt leende. Lätt.
För den som vet att lyfta utan att dra.
Mitt hjärta har en sällsamt naiv förmåga att älska.
Det älskar utan förbehåll och skyddsnät, utan en tanke på svek.
Varje kärlek ny.
Jag minns orden du sade till mig.
Då, för ett halvt liv sedan.
Ord som betydde så mycket.
Som gavs mig som om de fötts enkom för mig.
Jag minns hur jag stod bredvid och hörde dig säga samma ord till henne,
hon som delar ditt liv nu.
Hon som har den plats som en gång var min.
Hon som får orden du en gång gav till mig.
Dikterna du skrev till mig ligger kvar i lådan.
Sångerna du skrev till mig.
Jag sparade varje ord.
Minnen från ett liv då jag trodde på dig.
Du förlorade mig aldrig.
Du lämnade mig.
Jag står kvar.
Ordsken 