I dag lyser mina ögon blåare mot mig i spegeln.
Blå som hav under djup, oändlig himmel.
Med stänk av guld på vågorna.
Mina ögon söker din blick.
När du växer upp och tidvis glömmer hur min hand känns mot din kind, vilar minnet av din kind för alltid i handens mjuka skål.
Du kommer att glömma.
Alla dessa stunder innan du blev varse tiden.
Innan minnena slog rot.
Jag kommer att minnas dem åt oss båda.
Om minnet skulle svika dig under årens vindlingar, var inte orolig.
Jag minns för oss båda, tills du hittar tillbaka.
Om jag skulle glömma, minns du då åt mig?
Ordsken 