Ordsken

Livslinjer.
De säger inget om vad som komma skall.
De är spåren som visar att du har levt.
Rynkorna, ärren. Strecken i din livskarta.

Det som varit fruset kan tina.
Men minnet av frosten finns kvar.
Ett bett, ett sting som får dig att rysa trots värmen i dina ådror.

Det som gått i kras kan läka.
Men ärren finns kvar.
Spåren av sprickor där ljuset kan tränga in.
Där livet skriver historia.

Jag känner snarare än hör honom komma in i rummet. Hans hand mot min midja. Kyssen bakom örat. Hans blick… Iskall. Han är inte sig själv.