En morgon när jag stiger ut skingras dimman inför solen.
Trädgården är smyckad med glittrande spindelväv, som hade älvorna lämnat girlanger.
Det är åter en stjärnklar natt.
Månstrålarna leker tafatt med molnen och dimman stiger över sjö och äng.
När dagen gryr skall solen glittra i tusen och åter tusen daggdroppar.
Som en blinkning genom tårfyllda ögon över naturens skönhet.
Det var en dag då naturen stannade upp och drog efter andan.
Då dropparna från trädens grenar viskade ner i gräset.
Tystnaden när hösten kom.
Hon är vacker där hon dansar in, Hösten.
Solskensleenden över höstskörd och daggvåta spindelnät,
virvlande löv i storm, dimnätter, regn.
Hösten tar dig vid handen och bjuder dig med.
Hon sprakar av färg och fyller sinnet med sånger och dofter.
Vemodet är invävt i hennes steg.
Ordsken 