Ordsken

I skydd undan regnet kryper jag in under granens skyddande hägn.
Här somnar jag till vindens sus och skogens sång.
I väntan på en gryning.

Jag önskar mig ett ljus i natten, en ton som leder hem, en famn att stilla vila i.
Om så blott för en natt.

När de döda ges för stor plats i livet får de levande mindre rum.
Är inte livet för de levande?