Ordsken

Där orden bildar danser, bilder, toner…

Lilla älskade, minns vad du är

Lilla älskade,
De kommer att försöka dra ned dig till sin nivå.
Gå bland dem, var med dem, utan att sänka dig.
Minns vad du är.

Lilla älskade,
De kommer att försöka göra om dig till en av dem.
Du kommer att falla och gå vilse.
Du kommer att åter finna dig.

Lilla älskade,
De kommer att försöka få dig att kräla i stoftet, trampa på dina vingar.
Höj dig över dem.
Du flyger högre och ser längre.

Lilla älskade,
Du kommer att glömma vad du är.
Du kommer att förtvivla och gå vilse i viljan att få vara med.
Du kommer att hitta tillbaka.

Lilla älskade,
Minns vem du är.
Minns vad du är.
En dag bär dina vingar.
Till dess är vi många som ser dig.
Fråga oss.
Vi minns vad du är.

Världen vävs in i regn.
Horisonten suddas ut när himlen flyter ihop med havet.
En mjukgrå akvarell som långsamt löses upp och rinner bort.

Dans med ord på papper.

Mina händer minns hur du känns.
Ditt hår när jag håller dig om nacken och kysser dig.
Din rygg.
Dina armar.
Muskler som spelar.
Din kind.

Mina fingrar minns hur du känns.
Läpparnas mjuka välvning.
Din näsrygg.
Ögonbrynens bågar.
Käkens vinkel.
Linjerna som åren smeker i huden.

Det finns en plats i hjärtat där frosten inte får fäste.
Dit bitterheten inte når, hur djup sorgen än blir.
Där finns bara kärlek.

En sekund av mod.
En dröm som blir tanke som blir handling.
Och allt blir nytt.