Du har brunnit. Du har känt elden i din själ.
Om den än falnar, så finns den kvar.
Du kommer att brinna igen.
Till dess, värm dig hos mig.
När du finner mig, försök inte fånga mig.
Då får du aldrig fatt i mig.
Då kommer jag alltid att gäckande försvinna, som dis i solsken.
Be mig att stanna för dig. Då kan jag stanna.
Om du behagar mig stannar jag längre.
Då kommer jag till dig.
Ber du mig att stanna för evigt och räcker mig ditt hjärta är jag din.
Då kommer jag alltid att återvända till dig.
Men alltid min egen.
En gång stod jag kvar och väntade.
Jag stod i dörren och såg efter dig.
Tålmodigt väntande.
Likt en sommarkatt.
En del av mig väntar än.
Men min plats var inte vid härden.
Min själ är vandrerskans, inte vänterskans.
Stannar jag hos dig är det av fri vilja.
Ofjättrad.
Jag väntar dig men ändå inte.
Jag står inte kvar och väntar.
Men jag väntar på att du ska komma till mig.
Finna mig.
Återfinna mig.
Ordsken 