Vinden viner kring knuten, ylar stilla som ville den kalla på sin flock.
Snart nog piskar höstens alla vindar genom stadsöknens gator.
Men för en natt, låt mig vila i den varma famn som hör sommaren till.
Om än famnen som fattas vid min sida är din.
Din kropp mot min.
Viska mig till sömn och lys min väg genom natten.
Mörkret faller snabbare och natten är sval.
Men ännu blommar rosor,
ännu klämtar blåklockan vid ängen,
ännu sprider kaprifolen sin nattdoft.
Sommaren går från oss, men än finns tid för liv och lek.
Än finns tid för kärlek.
All tid.
Alltid.
Ordsken 