Farväl, D
av Ordsken
Till en kör av måsskratt slänger jag det sista minnet av dig i ett stormpiskat hav.
Jag ler också.
Bläcket löses upp av vattnet.
Snart löses även pappret upp.
Också minnet har bleknat.
Månader går utan en tanke på dig.
Så, farväl D.
Om du en gång blir den du ville vara är du välkommen att knacka på.
Jag kan inte lova att jag öppnar.
Jag gick vidare.