Ordsken

Där orden bildar danser, bilder, toner…

När tystnaden talar högre än ord stannar antingen tiden i ordlös lycka eller hjärtat i ordlös sorg.

September.
Ännu inte den krispigt klara höstluften,
även om vinden sedan veckor har en sting av kyla i sig.
Idag är en dag att spara.

Älskade människobarn,
Det ligger inte i min makt att bära din sorg.
Men jag stryker din kind, delar din börda och tänder ett ljus i natten.

Dansa med mig, älskade.
Dansa med mig under månljuset som silar genom lövverk och stammar.
Över den tysta barrmattan och mossans gröna golv.

Följ mig genom skogen till gläntan där natten lyser som silver
och gräset är mjukt och välkomnande.
Låt oss lysa klarare än stjärnorna.

Min sköne Endymion, du evigt unge jägare.
Med stjärnfall i din blick och sång i din röst.
Låt mig älska dig i natten och vaka över din sömn.