Ordsken

Sorg har sin egen kronologi och dramaturgi.

Minnena har jag kvar. Minnen som väcker en lycka större än sorgen.

Sorgen över det vackra, lyckliga, sorgen efter de älskade, är vemodig och bitterljuv.
Som riktigt fin mörk choklad.

Sorgen som bringar minnen och gör hjärtat varmt av kärlek, bär jag stolt och otyngd.
Sorgen över minnen som aldrig blir är tyngre att bära.

När sorgen tynger låter jag den skölja över mig, som vågor i mitt älskade hav.
Jag låter vinden slita i mig och vänder mig åter mot ljuset.

Kärleken. Som en ledstjärna i mörkret. Som en fyr i natten. Alltid.