av Ordsken

När min en gång unga, friska och starka kropp darrar av smärta och svaghet förbannar jag åldrandet, den förgängelse jag inte råder över.

Jag räds inte rynkorna i min en gång släta hy, ej heller de vita hårstrån som kommer.
Nej, jag räds smärtan. Ett åldrande i smärta.

Jag vill dansa genom många ytterligare år, vill klättra, leka, springa.
Jag vill leva och älska många ytterligare år. Utan smärta.