Likt sångens hon kommer jag från främmande vidder, dit du reser men aldrig når fram.
Men jag räcker dig handen och bjuder dig att följa mig.
”Hon gör silver av damm,
Hon gör honung av salt.
Hon kommer från främmande vidder
Där ingenting blir allt”
Lars Winnerbäck, ”Hon kommer från främmande vidder”
Det enda sättet att komma tillbaka är att gå mot strömmen.
Strömmen leder oss bort, från bäcken till ån, till älven, till havet. Till äventyret.
Det enda vi vet är att den inte leder tillbaka.
En snabb solglimt genom molntäcket. Som om sommaren flirtar med mig, säger ”Glöm mig inte. Jag är här, jag lyser bara mindre klart idag.”
Ordsken 