Ordsken

Mitt skratt kan trilla lika lätt pärlande som mina tårar. Livets champagnebubblor.

Som en darrande vattenspegel kan din beröring få mig att känna.
Men din tunga får universum att skälva i sina grundvalar.

Ett mjukt och välkomnande mörker, en stilla, vemodig ton. Som en varm famn efter hetsig kyla.

Din värme. Mot min.

Jag tänder ljus. För livet, för lugnet, för kärleken. Så att den ska hitta hit. För ljuset.

En morgon stiger solen över havet. Bland de guldkrönta vågorna syns ett skepp. Jag styr min kosa med solen i ryggen, mot evigheten.