Ordsken

I utrymmet mellan orden söker jag min vila. Lösgör mig från dagen och kryper försiktigt nära dig. Låter dina andetag vagga mig till sömns.

Somliga stunder känns kroppens skyddande skal skört och ömt. Faller jag i bitar om du rör mig eller är din beröring limmet som gör mig hel?