Ordsken

Jag går barfota genom skogsbrynet till stranden. Båten väntar redan på mig. Jag ger färjkarlen en kyss och vi glider ut i natten.

Vi färdas tysta över månbelyst, silverglittrande vatten. På avstånd hörs lommens sorgsna skri. Nattens sångfågel. Den är mitt tecken.

Med en rörelse lyfter jag slöjan mellan världarna. Stjärnorna är plötsligt närmare, lätta dimslöjor smeker oss. Vi färdas mot Drömmarnas ö.