Ordsken

En dag faller fjällen från mina ögon och jag kan för en stund se mig som du gör. Då ska jag förstå.
Kanske. En dag.
Jag hoppas.

Jag ser mig genom ett liv av andras ord och blickar. De förvränger spegelbilden, lägger en hinna framför min blick.
De svider än.